Farmor. Den lilla tjocka gumman som har varit en stor del av mitt liv. När jag var liten och mina föräldrar gick isär fanns hon där. När min mamma gick bort fanns hon där. När pappa fick ljumskbråck och blev sjukhusliggande i en vecka fanns hon där. När farfar gick bort fanns hon kvar som en klippa att luta sig mot. Hon har alltid funnits där, även om hon mot slutet blev lite dimmig och smått senil. Men det är väl inte helt oväntat när man når den hyfsat aktningsvärda åldern 90.

Hon hjälpte till med min uppfostran. Hon är en stor del till att jag är den jag är idag. Även om jag själv i stort sett anser mig själv vara ateist, så har hennes kristna värderingar satt sina spår. De bra värderingarna. Hon trodde på Gud ända in i det sista, och nånstans hoppas jag att hon hade rätt, att hon är med farfar någonstans nu, på en bättre plats.

Min farmor var på inget sätt ett helgon. Hon hade sina skvanker. Det har vi alla. Men hon var en bra människa. Hon tog hand om de människor hon älskade, och hon glömde aldrig någonsin bort dig. Trots att hon hade 6 barn, 18 barnbarn och närmare 20 barnbarnsbarn att hålla reda på. Man kände sig alltid älskad i hennes närvaro. Och det är det jag kommer sakna mest.

Så, vila i frid farmor. Jag kommer sakna dig. Hoppas vi ses nån gång igen.

//Christian

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är 28 år. Jag lever ensam. Med andra ord så är jag singel. Jag har så varit i drygt 4 år nu. Ibland trivs jag med ensamheten, med att kunna göra vad jag vill, när jag vill. Att slippa bry sig om någon annan. Men det är egentligen nån form av själ...

Jag åker buss till jobbet. 45 minuter. Enkel resa. Så det blir lite bussresande om man säger så. En sak som slagit mig under alla dessa bussresor är alla fantastiska namn på busshållsplatser. På vägen hemifrån till jobbet så passerar jag bland annat ...

Jag har aldrig firat nyår nån annanstans än i Sverige. Det hade varit kul att prova på och se om det är nån skillnad. Jag har heller aldrig firat nyår i någon större stad. Speciellt inte eftersom Borås räknas som "större". Så, jag tycker att det börj...

Det är definitivt skillnad på 15 minuter och en kvart. Det beror helt på vilken situation man befinner sig i. Den där sista kvarten på jobbet, när man sitter och tittar på klockan stup i ett, den är långa 15 minuter. Känns som en hel evighet. Däremot...

Min käre arbetskollega, B, en man runt 50, tänker inte riktigt färdigt alla gånger innan han börjar prata. Eller så har han otur när han tänker. Jag vet inte vilket. I vilket fall så medför det en hel del underhållning för oss andra på avdelningen. S...